header

Du var hela orkestern, den vackra serenaden.

 
 
 
 
Idag är det onsdag och min sjätte jobbdag på rad. Jag klagar dock inte - i höst lär de där extra kronorna utöver studielånet vara välbehövliga. Sprang bort till närmsta lilla butik iklädd adidasbyxor och tofflor och köpte halstabletter, har blivit smått beroende av den där mintsmaken i munnen. Stannade utanför dörren och fotade rosorna, vill aldrig att de vissnar men de lär vara försvunna ungefär samtidigt som jag flyttar tillbaka till Göteborg. På tal om Götet så blir det en dagsresa dit imorgon för att, äntligen, se Hurula live. Har räknat ner dagarna sedan jag fick veta att han skulle spela på Liseberg. Nu är det lunchdags och sedan väntar jobb 16-23.15, börjar vänja mig till den grad att jag nästan tycker om de där stängningspassen nu. Ta hand om er kompisar.

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag.

 
 
 
 
Denna sommaren skulle jag läsa mycket böcker, så har det dessvärre inte blivit. Senaste boken jag läste ut var denna: "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" av  Sara Ohlsson och det känns som evigheter sedan. Jag gör som jag brukar och recenserar den lite på mitt eget vis.
 
"Olivia är dumpad. John vill inte längre vara ihop och hon fattar inte hur hon ska kunna överleva ensam. Vem är hon utan John, utan det perfekta förhållandet? Är hon verklgien en sån som bara kysser den hon älskar? Eller är det så enkelt som Danijel säger - att man ska skratta när man är glad, skrika när man är arg och ligga när man är kåt?
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag är en träffande, ifrågasättande, het ungdomsroman om att lyssna mer på sin än på ryktena som sprids"
 
Detta är alltså baksidetexten på boken och jag kan börja med att säga jag tycker den är lite för hyllande. Jag tyckte om boken men sedan är jag också väldigt lättflörtad när det kommer till sådana här ungdomsromaner då jag älskar det mesta jag kan relatera till. Det känns som att boken har större potential än den fick leva ut till, handlingen i sig är väldigt bra och igenkänningsfaktorn kan lätt hämta extrapoäng. Dessvärre känns den, jag vet inte hur jag ska säga, flyktig? Händelserna och känslorna rörs bara vid på ytan i mitt tycke, ungefär som att författaren hela tiden ville ta sig vidare i berättelsen. När en läst färdigt känns det inte som att en har varit inne i Olivas värld, som jag tycker det ska göra när man läser, utan snarare stått utanför och betraktat. Jag är alltså lite kluven, jag gillar hur jag kände igen mig i Olivias velande men samtidigt var det ingen njutning rent språkligt eller narrativt. Skulle säga att det är en bra bok att läsa på stranden när en är lite för soltrött för att orka bry sig om vad en har i handen. Läs den om ni som jag gillar ungdomsromaner om hopplös kärlek och beslutsångest och mår bra av att se att ni inte är ensamma med tonårs- och kärleksproblem.

20 + 50-årsfest! Del 2.

 
Jag har ju helt glömt bort de sista bilderna från Sagas 20-års fest så här kommer ett skepp lastat med dem. (Här kan ni se del 1!) Efter middagen började folk mingla runt i trädgården, här Sagas pappa med någon jag inte alls vet vem det är.
 
 
Det var SÅ fint i trädgården med ljusslingor och ballonger. Fantastisk kväll verkligen.
 
 
En stark höjpunkt var ju de faktum att altanen agerade scen, himla bra grej!
 
 
 
 
Kolla bara??? Hur optimalt för en trädgårdsfest???
 
 
Och kolla här - mina snygga vänner under lite obligatoriskt på-fest-toaletthäng.
 
 
 
Förstå vilken tur vi hade med vädret? Med tanke på hur den här sommaren har sett ut så kunde det lika gärna ösregnat och stormat hela kvällen men vi kunde minsann sitta ute utan kofta typ hela kvällen. Det var det hela från detta kalaset, en av sommarens bästa kvällar utan tvekan! Idag är jag ledig och har inga planer alls förutom att träffa värdinna för kalaset på bilderna ovan ikväll. Pusshej!